Category Archives: Allmänt

Det är dyrt i Sverige

Jag har klagat en del över huspriserna i Stockholm, men det är inte bara de som är högre än hemma i Norrbotten. Nästan allting är dyrare vilket gör att man måste försöka spara så gott det går, leta erbjudanden och sådant där. Jag börjar bli riktigt bra på det även om det känns lite som att det inte borde vara så. Kanske borde jag flytta hem till Norrbotten igen? Det är någonting jag tänker på då och då, men jag kommer nog bli kvar här i Stockholm länge än. Staden har ju sina fördelar också, det ska erkännas även om det tar emot. Så det är bara att bita i det sura äpplet och försöka hitta lösningar.

Ny bil
jag har funderat på att skaffa en ny bil länge nu, och här är det inte riktigt Stockholm som är problemet. Priserna är ju mer eller mindre de samma för olika märken över hela landet. Men det är som med Stockholm jämfört med Norrbotten fast på internationell nivå. Sverige är Stockholm och så finns det andra länder där bilarna är billigare, som Tyskland. Att importera en bil är dock inte det lättaste, men då jag nu har för vana att leta efter billigare alternativ så gav jag inte upp, och hittade till slut en lösning.

Importbil.se
Audi från Importbil.se
Det är företaget Importbil.se som jag hittat. Det är ett företag som specialiserar sig på att importera bilar från Tyskland för privatpersoner. Priset på bilarna är lägre än i Sverige, vilket bara det är skäl nog att köpa bil i Tyskland. Men det är mer än så. I Tyskland finns det fler modeller att välja mellan, och även om man köper en modell som finns i Sverige så är den Tyska oftast bättre, med bättre utrustning och konstruktion. Vad för bil jag ska välja är jag inte säker på, men det lutar åt en Audi.

Börja smörja

På senare tid har jag märkt en förändring i min hud. Jag vet inte om det är Stockholmsluften med alla dess föroreningar eller om det helt enkelt beror på att jag blir äldre, men jag tycker att jag har fått en mycket känsligare hud. Som norrlänning är man ganska luttrad vad gäller väder och jag har aldrig haft några problem med att vara ute i kyla eller så, men nu är det som att huden reagerar på väder och vind och jag kan bli röd eller torr eller få små utslag.

Jag hade väl egentligen inte tänkt göra något speciellt år problemet, men min fru köpte lite hudvårdsprodukter till mig som hon vill att jag ska prova. Missförstå mig rätt nu, jag dömer ingen som använder produkter, men jag har aldrig sett mig själv som någon som står och smörjer in mig. Det känns lite… kvinnligt. Men nu har jag i alla fall fått de här krämerna och det är tydligen produkter som är speciellt anpassade efter män. Så jag får väl prova då.

Frun beställde produkterna här, på en sida som hon själv handlar hudvård från. Den heter Fina Mig och det finns tydligen ett ganska stort sortiment av hudvårdsprodukter till män där. Och dessutom ett stort sortiment för ekologisk hudvård.

Jag ska ge de här krämerna en ärlig chans, för det vore ju skönt om min hud kunde lugna ner sig lite. Jag hoppas bara att det är en rutin som jag orkar hålla mig till, som går snabbt och är enkel. För annars kommer jag bara tröttna och så blir det inte av. Det är ju bättre att ha något som man är konsekvent med även om det kanske finns mer som man skulle kunna göra, för då gör man ju i alla fall något. Så jag ska börja lite lätt så det inte blir övermäktigt.

Semester!

Nu är det snart dags för semester! Om det är något som jag inte saknar med att vara egen företagare så är det bristen på semester. Det är så skönt att som anställd kunna ta semester och inte behöva grubbla på om företaget ska överleva sommaren. Sedan finns det mycket som jag saknar med att driva eget också, men just nu när det är semestertider så är jag väldigt glad att jag kan ta mina veckor och bara ägna dem åt att njuta och slappna av och inte behöva fundera på jobbet. Man behöver ju trots allt en paus ibland även om man trivs med sitt jobb.

Så det ska som sagt bli väldigt skönt med lite ledighet. Vi har bestämt oss för att inte åka på någon längre semester det här året eftersom vi har lagt väldigt mycket pengar på husrenovering. Det finns helt enkelt inget utrymme för en stor semesterbudget, men vi ska i alla fall åka på en liten tur och det blir tre nätter på Green Hotel som ligger i Dalarna mellan Leksand och Rättvik. Dalarna är ju så vackert på sommaren och det här hotellet har en underbar utsikt över sjön Siljan.

Det blir nog en väldigt mysig semestertur tror jag. Förutom att man har nära till både Leksand och Rättvik så är det inte heller så långt till varken Mora, Falun eller Borlänge, så det finns nog en hel del att göra. Orsa ligger också hyfsat nära, ungefär en timme från hotellet, så det kan hända att det blir en tur till björnparken som finns där. Det vet jag att Mårten skulle uppskatta i alla fall. I Falun finns ju koppargruvan också så man har lite att välja på. Fast det blir som sagt bara tre nätter så man får passa på att hinna med så mycket som möjligt och samtidigt försöka hinna med att ta det lite lugnt också!

Pistvakt

Det finns en hel del fördomar kring norrlänningar, precis som det gör kring alla folkgrupper. Stockholmare är snobbiga, smålänningar är snåla, och så vidare… När det gäller norrlänningar så beskrivs vi ofta som härdade och ganska känslokalla, och vi bor förstås i skogen och har utedass istället för toalett. En rolig tv-serie som bygger på fördomar kring norrlänningar är Pistvakt, och man kan väl säga att Sven-E är den typiska norrlänningen. Väldigt roligt, om ni frågar mig. Hela serien finns att se på Youtube!

Klickerträning med hunden

Klickerträning fungerar som allra bäst och är som allra roligast när man börjar med en liten valp. En valp har inga förutfattade meningar utan det är tränarens uppgift att fylla detta oskrivna blad med massor av positiva idéer kring hundträning. Så fort man får hem valpen kan man börja med klickerträning, eftersom det i början (och egentligen genom hela hundens liv) bara ska vara en rolig lek helt på valpens villkor. Det finns massor med bra grundövningar som man kan börja med tidigt och som man sedan har nytta av oavsett om hunden ska bli en jaktchampion eller lydnadsstjärna.

Att nå dit man vill genom klickerträning blir mycket enklare om man utvecklar sin valp till att bli duktig på shejping (klickerklok/klickersmart). Detta innebär att valpen lär sig att snabbt testa olika beteenden i shejpingen när vi är passiva, men också att valpen blir duktig på att förstå vilket beteende vi belönar och sedan kunna utveckla det. Helst vill vi också att klickerträningen ska ske med rätt aktivitetsnivå, att valpen varken blir frustrerad och börjar ljuda eller blir passiv och lägger av. Där har vi som förare det största ansvaret för att lägga upp klickerträningen på rätt sätt. När man börjar klickerträna en liten valp är det oftast klokt att belöna de flesta initiativ, oavsett vad det är, för att få en valp som frimodigt vågar testa nya saker. Sedan är det i klickerträning både viktigt att gå tillräckligt långsamt fram för att inte få frustration eller att riskera en dålig förståelse för vad man önskar av valpen, samtidigt som man måste våga utveckla beteendet för att få en valp som är duktig på att förändra och förbättra sina utföranden. Man måste därför vara duktig på att hela tiden hålla koll på hur ofta valpen lyckas och sedan beroende på detta antingen backa lite i svårighet alternativt fortsätta utvecklingen framåt. Hela tiden ska klickerträningen vara kravlös och rolig för både valp och förare.

Förtom shejpingövningar kan man genom klickerträning fånga beteenden i vardagen så att man förstärker det som man i framtiden vill ha mer av. Valpen utför ju varje dag en mängd olika saker frivilligt som man kan välja att belöna. Vill man ha en duktig jakthund och apportör kan man till exempel belöna kontakt vid förarens vänstra sida på promenaderna, man kan belöna allt som hunden tar i munnen, kanske till och med att hunden har något i munnen och springer åt förarens håll. Man kan även belöna passivitet när man står stilla, att hunden stannar när man själv stannar. Klickerträningstänket begränsas inte av en specifik träningssituation utan följer med i allt man gör i vardagen.

En film om Norrbotten

Den gråa och trista vintern som vi har här i Stockholm skulle jag gärna byta till snötäckta landskap i Norrbotten. Snart är det dags att ta en tur hemåt för att hälsa på, och det ser jag verkligen fram emot! Tills vidare får jag nöja mig med att titta på exempelvis den här lilla filmen om Norrbotten.

Solen lyser med sin frånvaro

Här i Stockholm är det grått och dystert. Vi ligger i botten vad gäller soltimmar i november – faktum är att vi bara haft har tre soltimmar här. Det är inte klokt. Och när man väl ser solen så är det som att se en främmande värld. Man blir bländad när man kör bil och man har nästan glömt bort att det faktiskt kan bli ljust på dagen nu när man är van att det känns som en konstant skymning under dygnets “ljusa” timmar.

Som norrlänning så har jag lite svårt med det här som de kallar vinter i Stockholm. Jag vill ha riktig vinter med snö och kyla. Norrbotten har kanske inte fått så värst många soltimmar i november heller, men det är i alla fall kallare där uppe och man slipper det här trista regnet och rusket som verkar omsluta Stockholm om vintern. Skulle det komma någon centimeter snö eller bli isigt här så blir det genast trafikkaos och hela staden slutar att fungera.

Vintern är definitivt något som jag kommer att sakna, men förhoppningsvis så lär jag mig väl att leva med det här grårusket. Jag kan i alla fall köra bil på vinterväglag och jag vet hur viktigt det är med bra vinterdäck (här i Stockholm är det nästan ingen idé att köra dubb), så mig kommer ni inte hitta i något dike så fort det blir en liten ishinna på vägen. Jag önskar bara att resten av stockholmarna kunde få åka till Norrbotten och övningsköra lite…

snö

Gillestugan ska få ett lyft

Gillestugan (det vill säga rummet i källaren) skulle man kan kunna kalla för det här husets skamfläck. Det är verkligen ingen vacker syn. Rummet i sig har stor potential att bli riktigt bra, och vi känner också att vi har ett behov av ett ”andra vardagsrum”. Speciellt eftersom vi har barn som inte alltid vill titta på det som vi vill se på teve och som ibland vill ha en egen plats där de kan vara och spela tevespel och annat när de bjuder hem kompisar. Fast det skulle förstås inte bara vara ett rum för barnen utan även ett rum som vi vuxna kan utnyttja.

Nu ser rummet ut som en stor bastu. Det är trä från golv till tak i en skrikig orangeaktig färg. Det skulle inte ens gå att få det fint om man ställde in snygga möbler, så det måste till en renovering. Det första steget blir att måla om, men vi har inte riktigt bestämt vilken färg vi ska ha än. Rummet i sig är ganska mörkt eftersom fönstren är små, så å ena sidan skulle man ju kunna måla med en ljus färg. Men å andra sidan vill man ju också ha en lite mysig känsla där nere, så det får inte bli för ljust heller.

När det gäller inredningen blir det förstås soffa, teve, bokhyllor och annat som hör ett mysrum/fritidsrum till. Man ska kunna sitta och spela sällskapsspel eller tevespel eller läsa en god bok. Jag har önskat en bardisk så att man kan stila lite när man har vänner på besök och ska blanda drinkar. Jag vet dock inte om det finns bra sådana att köpa färdiga eller om man ska försöka bygga en själv. Eller kanske anlita ett riktigt bra snickeri som kan specialbygga en bardisk. Det senare alternativet lär ju bli det snyggaste i alla fall. Det får visa sig vad vi har råd med och vad frugan tycker!

Ordning och reda?

Nu har vi bott här i ett år ungefär och ändå har vi inte riktigt kommit i ordning. Hemma i Norrbotten hade allt liksom en given plats i huset, och man visste var allt fanns. Ett nytt hus betyder att man inte kan ha det precis så som man alltid har haft det, och ska jag nu leta efter exempelvis en förlängningssladd så måste jag fundera över var det var vi la sladdarna. Jag kan inte bara gå till skrubben och hämta en, för nu ligger de i en garderob i källaren.

Det känns som att det är oordning helt enkelt, fast egentligen har vi nog mycket mer ordning nu än vi hade förut. I förra huset var det ett virrvarr av saker, men det var ett organiserat kaos. Här ligger allt ganska prydligt, men man kommer inte ihåg var man har lagt sakerna. Vi måste nog boa in oss och stöka till lite mer innan det känns som hemma.

Dessutom är det vissa saker som på något sätt försvann i flytten, som till exempel våra påsklämmor. Vi hade en hel del säckar och påsar med kläder och kuddar och annat som vi satte på klämmor på, och när vi packade upp så vet jag inte riktigt var klämmorna tog vägen. Ska man ha en klämma till brödpåsen nu så finns det bara ett fåtal i köket, och eftersom vi är en familj som har ett kärt förhållande till påsklämmor och använder dessa på det mesta som behöver förslutas så tar de slut snabbt. Förrådet av klämmor behöver definitivt fyllas på!

Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan man känner att man är hemma i det här huset. Hemma kommer visserligen alltid att vara Norrbotten för mig, men jag har mycket hellre två hem än ett riktigt hem och ett hus där jag känner mig som en besökare.

Saknar jakten

När vi bodde i Norrbotten jagade jag en hel del, mest skogsfågel och älg. Då hade jag också en jakthund, en Norrbottenspets som heter Jack. Nu för tiden bor Jack hos min pappa tillsammans med hans Norrbottenspets Nisse. Jag och min pappa jagade ofta tillsammans, och det gör vi fortfarande ibland när jag åker hem (jag kommer nog alltid att säga hem om Norrbotten trots att jag har ett nytt hem nu), men det blir inte alls lika ofta som förr och det tycker jag är tråkigt.

Jag valde att inte ta med mig hunden till Stockholm eftersom jakthundar behöver få jaga för att må bra, och då har han det mycket bättre hos farsan som jagar regelbundet. Jack är uppvuxen i skogen och jag tyckte inte det kändes rättvist att ta med honom till en storstad. Det känns lite tomt att inte ha hund, men så som vi lever nu så skulle vi ändå inte kunna ha det. Med tanke på att jag inte driver eget längre så har jag inte ens möjlighet att ha med mig hunden på jobbet.

Det här året kunde jag på grund av jobbet inte ta ledigt för att åka hem på den årliga älgjakten, och det känns väldigt trist. Det körde ihop sig helt enkelt, men nästa år ska jag vara med. Det har jag bestämt mig för. Mycket av det som är jag är fortfarande kvar i Norrbotten, men jag hoppas att jag med tiden både kan hålla fast i det jag var och hitta nya delar av mig själv där jag är nu.

Här kommer ett klipp med jakt med Norrbottenspets som jag tycker visar hur härligt det är att vara ute i skogen med människans bästa vän.